samma visa varje dag, varje vecka. orkar snart inte längre och jag fattar inte varför jag bara inte lägger av? jag säger till alla som sitter likadant som jag att "sluta för du gör bara dig själv ledsen". men ändå så fortsätter jag. men det är väl inte så konstigt? jag skulle inte tycka att det var konstigt om jag var någon annan och kollade på mig.
och det är som ni säger; jag skulle kunna vara världens lyckligaste tjej 24 timmar om dygnet istället för 20 eller 18. men jag fortsätter att älta, älta och älta om igen. hur gör man för och sluta egentligen? jag vet vad man ska göra men inte hur man gör det.
jag antar att man aldrig blir frisk från sånthär. det kommer alltid att ligga kvar och även om det inte är rent ordagrant så visar det sig på andra sätt. som det här, exempelvis. vill bara att det ska bli bra, att jag ska sluta tänka såhär och hålla på såhär och blaha blaha..
allt skulle kunna vara så mycket lättare, som det faktiskt har varit. när man kände sig glad för vad man hade och vad man var, än var ledsen för vad man inte hade och vad man inte var. ärligt talat, jag orkar inte!

hur kan du va så bra, så lycklig och så allt?
vad har du haft för jävla tur
och vad har jag haft för otur?
om jag bara kunde få chansen att känna på litegrann
hur det känns och hur det är att bara vara nöjd
för det är det du är och jag inte är