nåväl

det är tanken som räknas, haha. min såkallade skidtur blev ett fiasko.
tappade skidorna och stavarna var för korta. det var för mycket snö och jag frös.
inte alls lika bra flyt som i sälen, då hade jag seriöst utklassat hela svenska
landslaget i längdåkning. nästan.

det blev en springtur istället. nog för att jag längtar till ren asfalt och grusvägar
men det gick oväntat bra att springa på snöig väg.
det var riktigt skönt i vilket fall som helst!

nu blir det middag med käre far och sen är det stan som gäller!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0